Vi har fått nya strålkastare. Dessa är så sofistikerade att de reagerar på minsta rörelse och lyser upp hela gården lika spektakulärt som en cirkusscen i Las Vegas. Jag tror att detta har uppmuntrat ”di sma undar jårdi” till stor kreativitet. Ibland om kvällarna, när jag har gått och lagt mig, sent… händer det att hela ljusriggen drar igång utan att man har blekaste aning om varför.
En natt när jag vaknade av en spotlight mitt i ögonen, klev jag helt enkelt upp ur sängen och gick ut för att titta efter vad som stod på. Jag kunde inte se minsta rörelse på gården. Däremot längs ena långsidan av stenladan, löpte ett lustigt spår som såg ut som två parallella linjer.
Jag berättade om händelsen för Skutskepparn sedan. Han trodde att det var något litet troll som åkte skidor. Det tyckte jag lät fullt trovärdigt. Vi började kalla knyttet för ”Las Vegas” och hade samtal i stil med. ”Blev det någon show i natt?”, och; ”Har Las Vegas levererat?”
.
I morse, tidigt, tror jag bestämt att ”Las Vegas” försökte bryta sig in genom dörren. Jag vaknade av ett ohyggligt oväsen. Hundarna skällde på ett sätt som de aldrig har gjort förr. Jag försökte titta ut genom sovrumsfönstret, och mycket riktigt. Var inte hela gårdsplanen upplyst!
Men jag såg ingen levandes varelse där ute. Dock hördes det ljud. Det lät som att någon skakade våldsamt i dörrhandtaget. Jag skyndade mig nedför trappan och försökte se vem det kunde vara som så desperat ville in i huset. Utanför köksfönstret fick jag syn på en svart hund.
I detsamma stod det alldeles klart för mig; detta var själve ”Las Vegas” som har spökat för oss så många gånger förr. Jag stängde in våra egna hundar i köket och drog på mig stövlarna. Någonstans måste ju finnas en orolig ägare, tänkte jag. Så försökte jag locka ”Las Vegas” med mig ut från gården. Men han visade sig vara en motsträvig potatis, och dessutom skitnödig. Plötsligt satte han sig bara ned och lade ett kalaslass bakom knuten.
I samma stund såg jag en bil komma på vägen. Mycket riktigt, fanns där inte en sömndrucken matte som letade efter sin hund. Det var en tik, berättade hon och inte alls någon hane som jag trodde.
Mina illusioner sprack lite där, men jag kunde i alla fall konstatera att; ”Las Vegas har levererat”.
.