Åke Sundius – Gästbloggar tisdag

 

Mörtskygg

Kastar mig direkt på fråga två från Carina: ”Berätta något personligt om dig själv som ingen annan känner till!”

Detta fick mig att fundera, har jag något sånt?

Men sen kom jag på två saker, en som några vet om och en som ingen har en aning om, så jag tänkte ta båda.

Börjar med den som några känner till!

Jag är mörtskygg (rutilus rutilus).

Va, vad är nu detta?

Ok, jag ska förklara.

För något år sen så for jag, Jonny (be good?),  Loffe (också en Dahl) och Murklan till Korsö, för att ha en ”gosse” helg, vilket innebär mat fiske och brännvin!

På ön finns en fyr, kallad ”Korsö torn” som började byggas 1753 och tändes 1 september 1757. Där högst upp satt vi första natten. Käkade sill, söp och sjöng nubbe visor.

Längst där uppe satt vi

Innan detta spektakel började så var vi ute och la nät!

Dagen efter, både bokstavligt och bildligt, var det dax att ta upp våra nät!

Gott om fisk i näten fast det var mest mört, men en och annan abborre hade fastnat i maskorna, såg den goda abborfile-mackan hägra!

Kaxig o jättebakis erbjöd jag mig att ta hand om fisk och nät!

Dom andra gossarna slog sig ner vid bryggan med en bira för att titta på, så jag satte igång (glöm nu inte att jag var bakis som en iller). Problemet var bara det att så fort en mörtjävel sprattlade till så hoppade jag minst en halv meter upp i luften, vilket naturligtvis uppmärksammades av dom andra gossarna , så efter bara en liten stund så låg dom där och vred sig av skratt.

Varvpå Jonny gapade mellan skrattatackerna :

– Kolla Åke, han är mörtskygg!

Så nu vet ni det!

Creepy

No2.

Jag har varit förälskad i Carina Dahl!

När jag var en ung och vacker sjömansgosse fick jag ett kärleksbrev från CD (det här är lika kul varenda gång på grund av hennes förnekelse.)

Hon var väl 15-16 och jag runt 20 när det här kärlekseposet dök upp.

Så för ett ögonblick blev jag stört förälskad!

Men min ”törn” var lång, så allt rann ut i sanden.

Jag kom hem och hade glömt allt!

(I helvete du hade – du tjatar ju om det fortfarande / Reds. anm.)

Och hon hade väl hittat någon annan sjömansgosse att förälska sig i!

(Tänker du på renskötaren nu?)

Så vad säger man?

 

Lev väl!

Haveristen

7 reaktion på “Åke Sundius – Gästbloggar tisdag

  1. det jick en skuta dit förr.tror man kan se nån mast sticka upp ur vattnet på ostsidan.får för mej att den hette HALSAFJORD?nån fyr har jag aldrig hört talas om!

  2. Inte fan såg jag någon militär! men det stämmer till viss del! numer så kör man till o med ledarskaps kurser o dylikt där, är alltså inte fullt så militärt längre, skärgårdsstiftelsen har hand om ansvaret över ön.

  3. Haveristen är helt fel ute. Det välkända sjömansoriginalet Fjärilsmasen var alls inte någon båsen, han seglade eldare till sjöss och hade inte det minsta med däcksmanskapet att göra. Han seglade bl.a. med min egen morbror, Vicke Johansson, från Växjö, och det var bara gamla steamkassar som gällde. Jag kunde f.ö. skriva spaltkilometrar om denna Fjärilsmasen och en mängd andra gamla sjömansoriginal, men avstår tillsvidare. Tycker rätt ska vara rätt. Har f.ö. själv lång erfarenhet som sjöman bakom mig, men då rör det sig om 50- och 60-talet.
    Hälsningar
    Jan-Erik, ”Smålandsjohan”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.