Min ”so called” vän

En gång i tiden hörde jag också till den där gigantiska klicken av människor som ständigt finns tillgängliga på msn och mobilen. Då, in the old days, hade jag hundratals kontakter och skickade sms lika fort som en snorvalp skjuter gummisnoddar från höften. Sedan kom Facebook. Jag tycker att allting blev lite lugnare då. Mer samordnat och strukturerat. Msn kändes enbart som ett irritationsmoment och mobilen var ständigt försvunnen i alla fall.

Men fortfarande, efter fyra års medietystnad, frågar folk:

– Har du inte msn?

Så nu har jag skaffat det igen, bara för att upptäcka att det hinner hända en hel del under åtta på varandra följande kvartal. Jag hajar ingenting!

Plötsligt har allting blivit så jävla förfinat och finurligt att jag känner mej alldeles handfallen och jag har EN (1) kontakt. Hur som helst vill jag ju då och då hälsa på min enda ”kontakt”, men det är svårt, för det tar en evighet att logga in och att logga ut har jag ännu inte lärt mej så jag måste liksom avinstallera hela programmet för att få frid i min mentala eter.

Humla har fruktansvärt roligt åt mina ”sociala problem” och sent i går kväll blev jag tvungen att ropa på henne i triumf.

– Nu har jag loggat in! skrek jag.

– Grattis, ropade hon tillbaka. Har du någon vän?

– Ja, för fan, en, svarade jag. Men det är kö på msn!

– Kö? ropade Humla förvånat. Är du säker på att du är på msn och inte på Sjukvårdsupplysningen?

– Jag är på msn, försäkrade jag, och min ”kontakt” skrev just till mej att den chattar med TRE stycken andra samtidigt och så fick jag en länk till en video på Youtube att titta på under tiden.

Nu stack Humla in huvudet i rummet där jag satt. Hon såg riktigt upplivad ut:

– Din ”so called” vän chattar med tre stycken andra samtidigt och du får en länk att lyssna på. Det är PAUSMUSIK mamma.

– Det är inte pausmusik, sa jag.

Humla kom närmare.

– Är det porr?

– Det är inte porr, sa jag och hörde själv att jag lät lite ledsen.

Humla lutade sej fram.

– Vad är det då?

Jag visade länken.

– En video om svininfluensan.

Jag trodde faktiskt att Humla skulle skratta ihjäl sej.

– Jag tycker att du ska dumpa din vän, sa hon.

– Jag vet inte hur man gör, sa jag.

– Logga ut, sa hon.

– Kan inte, sa jag.

Plötsligt flimrade till på skärmen framför mej och min ”so called” vän hade lagt sej till med en status. ”Upptagen”, stog det.

– Nu händer det prylar här, sa jag till Humla och pekade. Min ”kontakt” har blivit upptagen.

Humla slog sej ner på en stol och tog mina händer i sina.

– Bli inte ledsen nu mamma, sa hon. Men jag tror du kan känna dej ”dissad”.

Jag ryckte åt mej mina händer och började frenetiskt hacka på tangentbordet.

– Dissad, vad fan är det för fasoner. Vi är två människor som snackar här och jag är satt på någon jävla pausmusik.

– Svininfluensan, påminde mej Humla.

Jag for upp från min plats bakom datorn och började rota i garderoben.

– Men tänk själv om du och Robban (Humlas kille) tog med er en hög skyltar när ni gick och la er om kvällen. Och så hör du plötsligt hur han börjar snarka…

Humla tittade forskande på mej.

– Ja?

Jag bytte kläder i en hast.

– Men du vill inte sova, utan du vill vänslas…

– Vill jag? frågade Humla.

Jag nickade maniskt och drog på mej ett par boots.

– Och vad får du för det. Jo en skylt!

Humla spärrade upp ögonen.

– En skylt?!

Jag slet åt mej en jacka och försvann ut genom dörren. Jag hörde Humla ropa efter mej:

– Vad står det på skylten?

Jag ropade tillbaka:

– ”Upptagen!”.

Humla skrek efter mej.

– Var ska du?

Jag skrek tillbaka.

– Krogen!

Jag kunde inte längre höra vad Humla svarade, men det dröjde inte länge innan jag fick ett sms. ”Kom tillbaka”, stod det. ”Det går svininfluensan där ute!”.

Kom jag tillbaka, Hell No! Och Gud vet vad jag har för sjukdomar idag, men jag har i alla fall åtta nya kontakter på msn. Alla är upptagna.

Nejdå, riktigt så rolig blev inte lördagkvällen här i Silly City, men hunden fick i alla fall en skön promenad. Och nu är det han som har åtta nya kontakter på msn.

Peace out

5 reaktion på “Min ”so called” vän

  1. Det var ju så mycket enklare på Qruiser med gamla transor, eller hur?

    Inte fick du någon skylt med ”Upptagen” eller influensa-paus filmer heller!

    Kom tillbaka till tryggheten hos de Queera, Carina…

  2. Jo, det var en större trygghet – och jävligt mycket roligare, men ibland måste man våga sej på någonting nytt bara för att känna sej lite wild and crazy sådär. Jag är snart tillbaka hos dom Queera ;-)

  3. Vilken jävla flax att inte det var jag som var den kontakten :) Min msn är bara påslagen när jag har dött på QX – det är som ett substitut för all wild and crazy homos! Där kan man ju se andra/(s) paus filmer av annan karaktär!

    Det jävliga med msn är att alla vill se när man sitter där i mysbrallor och håret på skaft..Och ”CAMMA” vem vill det liksom!? Horror movie

    And now, from blog to QX….see you! kviddelitt från janne
    Nano nano!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.