Jan 29 2010
Brevet från Lillan
Mamma, jag har ätit strömming! Jag HAR ätit strömming. Du vet de där små vidriga nåldynorna som man tvingades gömma i raggsockorna som barn. Det visste ni inte om mej, du och din kille, att jag gömde strömmingsjävlar i raggsockorna. Ha! Det gjorde jag!
Varenda gång det serverades strömming till middag, smög jag lugnt och metodiskt ned dem bit för bit i strumpskaften.
Det hade jag svårare att göra idag när Kråke ville bjuda på lunch. Mitt stora misstag var att använda strumpbyxor. Ja, men ni förstår ju själva…
Kråke
Detta berättar jag i triumf och för att du och din “kille” ska kunna känna er stolta över mig. Jag har ätit strömming. Receptet får ni imorgon, och då kanske jag även avslöjar historien om när Kråke och hennes franska väninna snodde ädelstenar i Paris. Ja, dom gjorde verkligen det. Det stod i tidningen om det sen.
Men oroa er inte för mej. Jag är i gott sällskap. Och jag HAR ätit strömming. Nu kan vad som helst hända.
Men Carina, strömming är det godaste som finns och du som blir utfodrad av äkta matlagningsproffs. var glad!!
Jag är glad… Jag är jätteglad :-)
Bravo Carina, jag väntar på receptet, eller hur var det, vill du ha hjälp? väntar tills du skrivit din historia så kollar jag om du fattade hur man gör(det gjorde du säkert.