Tröjsatan

Nej, nu ska jag berätta om ”tröjsatan”! Den uppmärksamme VET att jag har satt mej i sinn att sticka en tröja. Dont go there! Tre gånger har jag fått repa upp den vänstra armen ända från början, och det är i dag ännu oklart om det blir en arm på den platsen i framtiden.

Förebilden

För tillfället har jag gett upp armen helt och hållet och börjat med framstycket i stället. Det har jag också fått repa upp ett par gånger. Ena gången för att det blev en och en halv meter brett. Jag har inget mönster där det står exakt angivet hur många maskor man ska lägga upp. Det jag använder som mall är min ”gamla tröja”, och den är inte trovärdig på någon enda punkt.

Jag ägde en gång en gammal bryggarjacka som jag hade köpt dyrt på en secondhandaffär uppe på Söder. Den där jackan visade sej ha ett alldeles eget liv och en egen vilja. Det var lite grann som att försöka styra över en bångstyrig häst. Jackan tog sina egna vägar, fattade sina egna beslut och försvann till slut under oklara omständigheter. Ibland sparkade den bakut. Jag tror helt enkelt att det var den gamla bryggaren som spökade i riggen.

Min relation till kläder har över huvud taget aldrig varit lätt. Jag hör inte till dom som kan köpa en ”palta”, vilken som helst, och sedan fortsätta obekymrad genom livet. Mode skiter jag fullständigt i. Däremot tycker jag att det är otroligt intressant med vacker design, och jag är HELT besatt av Marc Jacobs (chefsdeigner på Louis Vuitton).

Marc Jacobs – goddamit!

Själv kan jag ägna en hel vinter åt att försöka sticka en tröja som ser EXAKT ut som den förra. Inte som när den var ny, utan som den blev efter ett långt och lyckligt äktenskap. Men ska man döma efter det handarbete som jag hittills har lyckats åstadkomma, ser det ut som om tröjsatan har varit i helvetet och återvänt.

10 reaktion på “Tröjsatan

  1. Heja dej och tröjan.

    Känner igen mig. jag vet inte vad det framkallar, jag tror att det ( jag) ska ingå i något större, det där med att sticka ( eller handarbeta). man tror dig bli klok och harmonsik.
    Jag blir bara manisk. Stickar som en besatt, struntar i att repa upp när det blir fel, det blir som en tävling på tid. Långt ifrån klok och harmonisk.

    Tröjan jag stickade en gång, från början till mej , men till slut till min man, blev skitlång, skitstor, skitful och allmänt bara skit.

    Sen gjorde jag ett nytt försök. Jag ska inte skynda mig, jag ska inte stressa, inte göra fel, den fick aldrig sina ärmar. Hadensomencardigandå! Muttrade jag ibland till min man. Nu är den borta. Båda två förresten. ( tröjorna alltså)

    Vart tog stickmaskinerna vägen?

    Lycka till! mÅ du bli klokare och mer harmonisk. Vill du låna mitt tidtagarur? :)

  2. ÄRM Carina! Du stickar inte armar, du stickar ärmar! ;D
    Själv har jag aldrig gett mig in i tröjsticketräsket, utan nöjt mig med att roat se på andras tappra försök. Efter denna utomstående forskning kan jag berätta för dig att det inte kan vara meningen att det SKA kunna bli RÄTT! Jag har nämligen inte sett ett enda resultat som blev som det var tänkt från början.
    Men det är väl lite det som är grejen med skaparprocesser i allmänhet. Man ger sig in i det i tron att man ska kunna kontrollera det med intellektet, men får man väl igång skaparenergin är det heeelt andra makter som styr!
    Böcker, tavlor, dressyrpass, tröjor… allt tenderar att utvecklas i alla möjliga riktningar med ett enda mål: att bli större.
    Kanske är det så enkelt att det ligger i skaparenergins natur att vara allsmäktig; allomfattande; täcka och genomsyra en hel värld.

  3. Köp en lusekofta :)

    Och hyr Marc Jacobs – goddamit! – det skulle jag göra om jag var rik! jag säger bara hejja killar i kjol!

  4. ÄNTLIGEN har någon har tagit upp denna viktiga fråga och typiskt att det skulle ske just här. Klart killar ska bära kjol och alltfler gör det. Ett mode som kommer stort. Numera finns det en kilt för varje tillfälle på dygnet. Det är skitballt!!!

  5. Ja det är på tok för lite killar i kjol :)

    Mina små borrelia ben är så tunna så jag är INTE snygg i kilt :D En sak är då säker, skulle Marc Jacobs skrida förbi mig i kilt – ja då låter jag som dig Carina – gaddamit!

  6. En gång stickade jag en tröja två gånger-första och sista.
    Skönt att vara här hos dej Carina,överallt annars:Icke, men här är jag som alla andra.
    Formligen avgudar mannen i kjol….

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.