Klubb för alla som dyrkar Sven Wollters ekollonmössa

Jag låg och tänkte på en tavla härom natten. Ja, det låter ju förjävligt illa, men jag är ju författare så jag tänker ”lite som jag vill” (Pelles definition). Hur som helst, den här tavlan föreställde min morfar och målades av (faktiskt den ende man som jag någonsin har varit förlovad med), Björn.

Björn är en fantastisk konstnär, och varför han fick för sej att porträttera min morfar vet jag inte. Hur det tog slut minns jag inte. Men tavlan försvann under alla omständigheter.

Det är tråkigt när tavlor försvinner. Sina gamla ”ex” kan man alltid hooka upp med på Facebook (i den utsträckning man önskar och känner att man mäktar med) men bortglömda bilder, målningar och fotografier har en förmåga att försvinna för evigt.

En annan tavla som ”försvann för evigt” hängde i mina föräldrars sovrum. Egentligen var det ett fotografi, föreställande utsikten från mitt ”barndomshem” i skärgården. Efter några år kroknade pärona på den där bilden och frågade om jag ville ha den, men jag hade den ju för fan utanför fönstret och var inte alls särskilt intresserad och svarade troligtvis:

– Släng den!

Som jag har ångrat mej! Nu när jag inte bor kvar på den lilla ön och bara ser skymten av mina barndoms vikar någon gång på långt avstånd när vi passerar i farleden med båten. Nu skulle jag vilja ha den!

För att i någon mån kompensera min dumhet, tog jag kontakt med Björn och frågade om han hade kvar målningen av morfar. Björn är snäll, och gjorde allt som han kunde för att hitta tavlan. Men den var försvunnen sedan många år tillbaka. Ingen vet var den är.

Så igår kom något av barnen (jag minns inte vilket) och ropade:

– Det står en tavla utanför dörren!

Och jag tänkte; ”Shit, det är morfar. Björn har hittat ”morfar” och nu har han varit här med honom utan att någon varit hemma.”

Men det var inte morfar och det var inte Björn. Det var utsiktsbilden som pappa har tagit och ramat in så fint. Och jag har inte en jävla ANING om hur den har kommit hit. Det är inte mamma och pappa som har lämnat den. Det är för närvarande ett rent MYSTERIUM!

På tal om Facebook… Det finns en klubb för ALLT. Självklart är man med i några stycken, bland annat ”Dieselråttor & Sjömansmöss”. Men härom dagen upptäckte jag en obskyr liten avfälling till klubb. Den heter; ”Klubb för alla som dyrkar Sven Wollters Ekollonmössa”. Jag undrar verkligen var den där mössan tog vägen efter inspelningen? Skulle inte förvåna mej om den hänger på dörrhandtaget en dag.

3 reaktion på “Klubb för alla som dyrkar Sven Wollters ekollonmössa

  1. finns du på åland i ulfsby gård hur gammal är du en stor fråga vad hände efter
    julkalendern disselråttor sjömansmöss blev ni stora finns ni alla i ulfsby gård
    jag är jätte rädd att se er är det sant eller falskt det jag skrev att ni alla är i ulfsby gård

Lämna ett svar till Hilda emma viktoria gustafsson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte.