Katten i kistan och snus på propellern

Jag gillar stora, omöjliga projekt. Det har jag alltid gjort. Att ”gripa mej an” med våld och list och lust och vanvett. Hjälp har jag aldrig velat ha, även om jag sannolikt har behövt det många gånger. Det ska vara högt, djupt och brett och innihelvete besvärligt. Många avsnitt, tjocka böcker, stygga barn, vilda hästar och stora maskinrum. Då är det bra!

Ja, jag är kvar där nere. Men jag gillar det! Det gör jag verkligen. Som kontrast mot min normala vardag där allting är resultatinriktat, tycker jag att det känns som en ren vila att ligga dubbelvikt över en oljig styrmaskin och försöka komma åt det omöjliga hörnet låringsvis babord. Det är fan kul.

Jag skulle aldrig vilja ”leja ut” ett sådant jobb. Eller att vi gjorde det. Att känna sitt maskinrum in i minsta skrymsle, är att utforska sin själ och sitt hjärta. Det MÅSTE man göra!

Det är spännande också. Att ”smyga rör”, så som vi fick lära oss på sjömansskolan för hundra år sedan (minns du Richard, maskinrummet på M/S Polfors?).

Det enda som stör mej är den förbaskade Dieselråttan, Mäster Estragon, som dyker upp precis överallt och kommenterar mitt arbete. Han svär också.

– Katten i kistan och snus på propellern, fräser han när jag skvätter smutsvatten i traforn.

Det är fan farligt här nere. Roligt, men farligt.

Katten i kistan och snus på propellern

Men värst av allt.

Gittan har ringt.

– Kan du kolla upp något bra hotell i Hudiksvall? frågade hon.

– Varför då? undrade jag.

– För att Sivan och jag sitter på tåget på väg mot Huddik, svarade Gittan med ett tonfall som om vi alla gjorde det lite hipp som happ.

– Lägg ner, sa jag. Kliv av. Go home. Make some marmalade. Gå på ”Kabben”.

– Vi ska, svarade Sivan. I Huddik!

Jag känner att vi talade lite förbi varandra där, och för den som inte känner till ”Kabben” i Waxholm… Äsch, den följer antagligen inte min blogg i alla fall.

Kanske är Gittan och Sivan, det mest omöjliga projekt man kan hänge sej åt. Tack söte Jesus för att det inte är mitt. Jag gav dom ett nummer till Statt.

Peace out!

2 reaktion på “Katten i kistan och snus på propellern

  1. dax att smyga en nytt maskinrum i en lite större kanske och få plats till att nå överallt ;)
    jo jag mins första lektionen var att rita en plan över maskinrummet med huvud och hjälpmasinen fast stog inte hamn knarren under backen??

    kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.