Tjejer kan

Under spektakulära former gled Gittan upp på kajen i en blänkande Limousin. Hon klev ut i kvällssolen och sa:

– Piteå har levererat!

Därefter trollande hon fram en rykande het palt ur handväskan och kastade den i en elegant båge till födelsedagsbarnet.

Men det var inte det jag skulle berätta, utan om Helle, vikens styvaste vattenskidåkare.

Härom dagen var hon ute med sin kompis Filip och körde. Dom är ju inte jättegamla dom här barnen, tolv, tretton, bast, nåt. Så Filips pappa hade frågat Loffe på bryggan:

– Känner du dej helt trygg med att ungarna kör varandra på vattenskidor.

– Ja, men Herregud, det är ju Helle, hade Loffe svarat. Ja, jag känner mej fullkomligt lugn.

Som dom stog där och samspråkade med varandra kom barnen susande över vattnet. Båten studsade ganska rejält på vågorna, för det blåste mycket den dagen. Filip som för tillfället stog på vattenskidorna hade svårt att hålla sej upprätt. Plötsligt tappade han balansen och föll. När Helle upptäckte att han hade försvunnit bakom aktern gjorde hon en hastig gir och fick en kraftig våg rakt i sidan på båten. Ja, det bar sej ju inte bättre än att Helle FLÖG rakt ur båten. Hon är ju bara snäppet större än en burköl, den flickan.

Helle ”Da do ran ran” Dahl

Nu såg Filips pappa direkt chockad ut, berättade Loffe senare när han kom över till oss för att meka med utombordaren. (Loffe kommer alltid med en historia, eller tio.) Nu låg båda barnen i vattnet tillsammans med en potentiell mördarmaskin till motorbåt utan förare. Mannen såg blod framför sej, avklippta huvuden och tomma skolbänkar.

– Blev du inte rädd? frågade jag.

– Inte ett dugg, svarade Loffe. Helle vet vad hon gör.

– Vad gjorde hon då? frågade jag vidare.

– Klättrade upp i båten såklart och hämtade upp sin kompis där han låg och väntade i vattnet.

– Död mans grepp, sa jag.

– Självklart, svarade Loffe. Helle skulle aldrig köra ensam, eller köra en kompis utan att först koppla ”död mans grepp”.

På något vis påminner hon mej lite om Gittan. Det går undan utav bara helvete, det händer konstiga prylar på vägen, men på något vis landar dom alltid på fötterna med en palt i handväskan.

Det känns tryggt!

P.S Båten på bilden är givetvis inte densamma som beskrivs i bloggen. Det finns vett och sans här i viken, även om det kan vara svårt att tro. Och med dom nya nykterhetskraven skulle Kustbevakningen suga in Helle direkt. D.S.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.