Piece of a cake

Nisse är hemma från skolan i dag. Hon är bekymrad.

– Alltså, du måste ha glömt allting, suckade hon plötsligt.

– Glömt vaddå? frågade jag.

– Alla dom åren som Wilmer var valp.

Hon räknade på fingrarna:

– Ett, två, tre, fyra, fem… Ja, det är väl egentligen bara dom sista månaderna som han har börjat bete sej som en vuxen individ.

Jag nickade stumt. Hon har nämligen rätt. Wilmer är i grund och botten ett under av lydnad. Han VILL verkligen lyda. Hela hans väsen önskar ingenting högre än att BEHAGA. Men det skiter sej för honom då och då. Hans kropp, hans hår vill någonting annat. Och så bär det iväg!

Ofta åt skogen.

Men nu är allt glömt och förlåtet. Barnen har återigen börjat ställa sina skor på golvet, och det var det INGEN som gjorde under många år. Dojorna stog i bokhyllor, satt uppsatta i stövelskaften på anslagstavlor och låg instuvade i ugnen. Och nu känner vi oss mogna för ännu en valp.

Somliga går med trasiga skor

Jag hittade en gammal krönika som förmodligen har varit publicerad i Tidningen Hästfocus som handlade om den här tiden. Nu kan man läsa den på Dog Models hemsida (bara att följa länken under bilden). Själv ska jag nog göra ALLT för att undvika påminnelser om Wilmers vettlösa valpperiod.

Tråkigt var det inte. Bara kostsamt… och helvetes stökigt. Precis som livet i övrigt.

Piece of a cake!

En reaktion på “Piece of a cake

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.