Snoppen – check!

Ett bra knep för den som lider av skrivkramp (who does?) är att försöka beskriva ett rum eller ett ansikte. Numera när alla bloggar, tror jag knappt att någon lider av skrivkramp längre. Och det är ju positivt på alla sätt och vis…

Men för den som lider av sömnlöshet är det ingen särskilt väl fungerande metod. Jag är INTE den som sover som en stock om nätterna. Det kan bli ganska långtråkigt. Man upptäcker beteenden hos människor och djur som känns i det närmaste – obskyra. Som att hunden (den som aldrig skulle få sova i sängen) är livrädd för att bli av med snoppen. Vid varje ljud han hör, varje rörelse han förnimmer genom sin loppiga päls dyker huvudet upp i mörkret och han måste tvångsmässigt kontrollera att snoppen sitter kvar där han senast såg den.

Fan tror han egentligen?

Jag orkar inte ens fundera över det. Så jag ägnar mej åt annat.

I natt läste jag en bok om bältdjur, och det sög ju som ni alla kan förstå. Istället släckte jag lampan och försökte minnas ett rum. Det enda rum som dök upp för mitt inre var mormor och morfars gamla badrum i Gärdsmark. Och plötsligt mindes jag varenda detalj. Tandborstmuggarna, den platta (corny) badkarskranen och till och med doften av det järnrika vattnet. Jag mindes Alberto Hårbalsam, Tättintill tandkräm och den tattiga tvålen Rexona (mormor hade egna tvålar inslagna i purpurfärgad staniol – Swahn). Det var vid en tidpunkt i livet när min högsta dröm var att kunna röra på ögonen och min största fasa att ramla ned i toalettstolen.

Jag avundades vuxna människor som hade lärt sej att röra på ögonen och som inte behövde hålla fast sej krampaktigt i toalettsitsen för att inte falla ner i detta bottenlösa porslinshelvete.

Jag bad min morbror, Kenneth, att lära mej det där med ögonen. Kenneth var snällare än min andra morbror, Lasse, som ständigt försökte lura mej och påstod att mina ögon skulle peka stelt framåt för resten av livet. Kenneth förklarade tålmodigt att ögonen rörde sig åt det hållet man tittade och att man därför aldrig kunde se själva rörelsen.

Och dom balla brudarna spottade i mascaran och tvättade håret med torrschampo.

Allt det där är ju ganska underligt även i dessa dagar. Men att det skulle finnas varelser som smyger omkring i mörkret och stjäl snoppen av sovande hundar. Det får jag fan inte ihop.

Hysteriskt blomningsvillig bukett

En annan sak som förbryllar mej är snittblommor. Freja kom hit med en bukett för närmare fjorton dagar sedan. Och den är hysteriskt blomningsvillig!

Här om dagen var jag på väg att kasta buketten för då hade den stått framme i över en vecka och… Tja, längre än så ska man väl inte ha blommor?

Men så började den att blomma… Och blomma… Och blomma!

Nu blommar den värre än någonsin och det doftar lång väg.

Undra på att man inte kan sova om nätterna. Vem vet vad den där ruskan tänker hitta på nästa gång jag försöker slänga den. Då hoppar den väl upp ur vasen och tar strypgrepp på mej.

Jag har faktiskt mycket att fundera över. Men blir jag trött…

Inte det minsta!

3 reaktion på “Snoppen – check!

  1. Hej.
    Jag har läst de två första böckerna i triologin och de är mina absoluta favoritböcker. Min fråga nu är när den sista delen kommer?

  2. Hej Terese, tack för ditt inlägg!
    Just nu jobbar jag med ett filmmanus, men jag har den tredje och avslutande delen av trilogin i huvudet. Så blir det bara tid att skriva ska det nog inte dröja så länge. Jag hoppas bli färdig med boken nästa år.
    Du får kolla på filmen ”Kronjuvelerna” när den kommer. Jag har sett en del av Ellas arbete med karaktärerna och det blir svincoolt ;-)

  3. Jag läste böckerna i omvänd ordning och upptäckte att det gick precis lika bra, men jag önskar ändå att jag hade läst Familjelyckan först. Det stora svenska vemodet är så faaantastisk. Tänk då om man redan hade kännt till karaktärerna. Underbara böcker du har skrivit!!
    Kram RT

Lämna ett svar till Regina Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte.