En snöplog på Kummelnäs Varv

Det dök ett upp ett gammalt ex på min hemsida. Plötsligt kom jag att minnas den där sommaren i Waxholm när allting hände. Det var då Nicola hade fått ett arv och jag ”nästan” skrivit kontrakt med ett bokförlag. Båda hade hur som helst pengar, dessvärre kände vi inte varandra. Nåväl, två 20-åringar med slantar på fickan utmärker sig i Waxholm. Det var vi som samlades på Hamnbaren redan klockan elva på förmiddagen och p-l-a-n-e-r-a-d-e (nåt). Sen kom Enok och lade till i hamnen. Egentligen hette han ju inte Enok, utan Robban och vid sin sida hade han Patrik. Det blev liksom lagom för mej och Nicola, två snygga skutisar med eget boende (ombord). Problem blev det först när det anlände ytterligare en skuta (en mycket större och finare dessutom) och lade till på utsidan. Som tur var hade jag väl ett ärende ut till den lilla skärgårdsön den dagen (eller satt på Hamnbaren med Nicola) vi såg inte till någon skeppare ombord i alla fall. Han kom först ett par dagar senare. Med bil! Nicola och jag låg på däck och klagade. Hon hade försökt presentera Patrik för sina föräldrar men Pappa Peter (legendarisk försäkringsbolagsdirektör) slängde visst ut honom genom fönstret. Jag, däremot var alltigenom harmonisk med mitt kap. Robban var (och är) världens snällaste person och orkade man inte lyssna på honom, kunde man nöja sej med att titta. Jag tyckte att han såg ut som prästen i Törnfåglarna. Ja, men haja! Och bakom ett roder dessutom. Sen började han röka hasch och blev tjatig, men då hade jag redan hoppat över på andra sidan staketet, och det var väl något av ”ur askan i elden”.

Hur som helst, ut ur den där bilen som hade parkerat på kajen (Nicola och jag höjde på sin höjd ett öga) klev en man nedlastad av tusen saker (lustigt att det ser precis likadant ut idag 20 år senare). Det var verktygsväskor, matkassar, några radarantenner, ett gigantiskt gossedjur föreställande en tiger, en systembolagspåse och en hockeytrunk. Det hängde också en skrikande unge under någon av dom åtta armarna.

– Men, shit, sa jag till Nicola. Här kommer ju min man.

Jag svär, jag hade aldrig mött karlen förr. Han vidhåller i och för sej att vi hade setts, några år tidigare, på Nalles minsvepare, men då var han så ohyggligt bakis och hade precis stoppat in två stycken TREO i munnen fast glömt vattnet, så han kunde dessvärre inte hälsa. Han måste ha varit full av problem. Jag minns inte händelsen över huvud taget och jag hade inget ärende ombord heller. Jag stack bara in huvudet i aktersalongen och meddelade att jag hade lagt min båt på utsidan, för jag skulle iland och handla.

Nu sågs vi hur som helst igen och därmed var saken liksom klar. Det var bara att bärga hem mannen med dom ett tusen föremålen och Robban blev ju inte glad. Han var sur ett helt år och försökte vid något tillfälle köra över den nye skutskepparn med en snöplog på Kummelnäs Varv. Men sen började barnen komma och då tror jag Robban enbart kände lättnad. Han träffade den lilla solstrålen, Arla, fick ett arv (han med) och köpte en gård i Katrineholm.

Hur det gick för Patrik och Nicola? Well, Nicola spanade in min bror som då för tiden var kock på Waxholms Hotell. Dom började bete sej underligt och utan att jag förstog någonting köpte dom ett hus på Ramsö, skaffade tre ungar och startade en byggfirma. Vi ska dit på midsommar som alla andra midsommrar sen två decenium tillbaka.

Robban, ta Arla med dej och kom!

P.S Patrik är också välkommen! D.S

4 reaktion på “En snöplog på Kummelnäs Varv

  1. jag vart inte sur det var ju en sommarförälske,det var vi väl överräns om.förässten kom jag och tänka på,att jag sa åt dig att inte titta i ölflaskan varje gånng du skulle ta en klunk när vi satt ute på däck,men det slutade jag med ,jag sade till dig 2ggr.varje gång låg det en geting i,vetifan hur du bar dig åt ,har aldrig sagt till arla så hon fick ett bett häromåret panik men det gick ner snart nog så vi slapp sjukan,skulle kolla lite vi hörs ENOK

  2. Sommarromans, ha! Vi fick ju sälja barna, skjuta hunden och bränna gårn! Vad talar du om? Patrik mötte vi i Visby nyligen, han kom i nån Ferrari med tjocka guldlänkar runt halsen (samt ett halvt dussin barn i framsätet) och detta är sant. Han såg ut precis som vanligt!

  3. neej, jag vet att han var i tailand och fick stryk så han drog till fillipinerna.bärgis har han också fått nått arv,detvar väl phillipinska barn!där åker dom efter en ko,såferarri var väl inget nerköp.om du läser detta patrik h….. ör avdig ENOK.du med carina.det märks att du är född författare,kommer du ihåg när permen regnade nästan bort på akteräck ombord på vafångaren,satt med elfläkt och torkade varge bsida så inte texten skulle rinna ihop vart det någon bok? vi kan byta!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.