Legenden om Kapten Klinga

Läs ett kapitel ur mina böcker under deras ”egna” flikar ovan. Där finns också information om övriga produktioner, samt recensioner och köplänkar.

Nu har även castingen till Kronjuvelerna satt igång. ”Kronjuvelerna” är den berättelse som ligger till grund för min debutroman Familjelyckan och som senare utvecklades till en hel trilogi.

Det är Ella Lemhagen som regisserar ”Kronjuvelerna”, och som har bearbetat mitt grovmanus så att det blir både en TV-serie och en långfilm.

Alla avsnitt till Julkalendern Dieselråttor & Sjömansmöss finns också samlade här. Have fun, och lämna gärna en kommentar efter dig!

Bloggen fortsätter som vanligt nedan.

cd@carinadahl.com

Vid något tillfälle är man färdig, har man berättat sin historia från första till sista sidan. Det har jag gjort nu. Jag kan faktiskt inte minnas hur det var när jag skrev ”Familjelyckan”, den boken har ju varit färdig länge trots att den inte kommer ut förrän i september. Ändå jobbar jag ju på sätt och vis med den fortfarande. Men inte så att jag ändrar på innehållet, utan bara med vanliga korrigeringar och andra småsaker. Någon gång avslutade jag ändå berättelsen. Förmodligen ombord, liggandes vid kaj på Rindö Marine. ”Familjelyckan” har, liksom, ”Det stora, svenska vemodet” ett fantastiskt slut. Redan i vintras visste jag hur DSSV skulle sluta och igår fick jag sätta punkt. Det glädjer mej (för det var verkligen bara en slump) att vi då låg (och fortfarande ligger) på en ö som är full av bunkrar, underjordiska gångar och oländiga skogspartier. DSSV utspelar sig delvis inom militärt skyddsområde, men inte alls som här eller Korsö (vilket man kanske skulle kunna tro) även om jag har gjort research på på Korsö (tack för kajplatsen, Jonny)! Nu återstår förstås samma redigeringsarbete som med ”Familjelyckan” och under tiden ska jag också påbörja den avslutande delen som kommer att heta; ”Obotliga tillstånd hos besynnerliga barn”.

Research Korsö
(klickbar bild)

Jag är så van vid att ha folk omkring mej när jag skriver, så det börjar kännas som en förutsättning. Nu är vi säkert ett tiotal personer ombord och absolut i-n-g-e-n frågar efter mej. Det har dom slutat med för många år sen. Jag skriver, det vet dom. Vad, har dom ingen aning om. Få av dom har sett julkalendern (som ändå hade upp emot två miljoner tittare per avsnitt). Några (särskilt mina föräldrar) vet inte ens vem jag är. Nu kom förresten Humla in i hytten och frågade;

– Har du suttit här länge?

– Ja, sen i januari.

– Åh fan, är du hungrig?

”Det vi inte förstår, det förstör vi”
(Klickbar bild)

Nu är det dags att snöra på sej ”ljugardojorna” igen och börja traska. Det är en ganska rolig fas. Jag har nog fått gå hundra mil för varje bok eller filmmanus som jag har skrivit. Ungarna brukar faktiskt kommentera att jag har mindre celluiter på benen än dom har. Och det är den ENDA iakttagelse som dom har gjort!

5 reaktion på “Legenden om Kapten Klinga

  1. gå ner på ostsidan,ut mot havet så ligger det ett vrrak där som heter halsafjord.en norsk vallfångare,typ moby duck från nordnorge,skulle till medelhavet hamnade som vrak utanför sandamn.untrar om masterna sticker upp fortfarande,korsö var ingen bra ö för ms/halsafjord.HLSN.Kapten ENOK

  2. Ha ha, nä ”Halsa” hade det bättre i Waxholm på våran tid, eller hur?!

    Jag vet att hon gick under där, för vi följde rustningen och det var ju en underbar båt så det var bara tragiskt alltsammns.

    Nu funderar vi på att köra Falkland till Grekland, skaru me?

  3. hej.har ju jobbet att sköta hade varit roligt,saknar resandet,det var 10 år sen jag reste.nu går det ju inte vi har ju 7 höns och en hund och katt,vem ska vakta dom eller kan dom följa med? ENOK

  4. jaha du tar med dig hästar och hundar!då kanske vi kan diskutera saken(kanske var bättre med urds ark det har yu gått förr)vi får ta överväga saken.ENOK

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.