Gala

Nu har nomineringarna till årets Guldbaggegala släppts och jag är lite besviken. Min favoritfilm, dokumentären ”För dig naken”, fick tyvärr ingen nominering. Men ta det lugnt, Lars Lerin. Vad är väl en bal på slottet…?

Guldbaggegalan kan vara Sveriges creddigaste mediamingel, alla kategorier. Det är inte helt ovanligt med pristagare som väljer att stanna hemma framför teven och skickar ett sändebud att ta emot sin bagge hellre än att utsätta sig för det spektakel som omger prisutdelningen. Och jag kan verkligen förstå det. Här skulle jag kunna berätta hur mycket som helst om paljetter och poser och på varandra trampade egon, men jag väljer att fokusera på det som verkligen är g-a-l-a i januari månad. Lera, lågtryck och visslande hög luftfuktighet.

.

Askungen har alla stövlarna hemma

.

.

.

Den här gamla blåsan ska nu få vila stilla i en skrubb på det Gotländska Sudret. Det är vi lika glada över, både blåsan och jag. Men fan, jag gillar hatt alltså. Hatt har jag alltid haft, liksom stora, leriga stallstövlar. Jag vet inte ens om det finns någon motsättning i det.

.

Röda mattan utrullad

.

I dag var vi och hälsade på en god vän som har en hästgård i Hablingbo. Sedan drog vi ner till havet och rastade hundarna. Allt är gala!

Share and Enjoy:
  • Print
  • Digg
  • StumbleUpon
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Yahoo! Buzz
  • Twitter
  • Google Bookmarks
  • Add to favorites
  • email

2 reaktion på “Gala

  1. En ”award” är en kyss på kinden, ett erkännande och en spik i kistan. Bergman, Dieter Rams, Fritz Lang, Boye ‘n facking djävla Brecht and all that jazz sket totalt i ”awards” och priser. Det fanns de som la vikt vid sånt, t.ex…. (eh….). Ok kommer inte ihåg vilke det var men…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.