Gofika och råskäll

Jag fick höra en rolig sak härom dagen när jag var ute och red med en kompis från Hablingbo. Hennes föräldrar som bor bara några kilometer bort (nja, mil kanske) hade vaknat mitt i natten av att det bankade på dörren. Alltså, klockan var tre, eller fyra, och det bankade upprepade gånger. Till slut gick hennes pappa ned och öppnade. Utanför stod en eländig varelse i tunna kläder.

– Skulle jag kunna få en macka? bad han. Jag är så hungrig.

Ja, men va´fan ska man göra när hungern slår till och man har missat att turistsäsongen är över?

– Fick han någon macka? undrade jag såklart.

– Givetvis, svarade Annika. Pappa gick in i köket och gjorde en leverpastejssmörgås åt honom. Mamma berättade senare att han till och med hade skivat gurka och lagt på.

Men haja, vilka sköningar det finns. Vem skulle komma ihåg att till och med lägga på ett par gurkskivor? Han hade tur den luffaren att han inte knackade på här. Jag har ibland funderat över hur det skulle låta om det kom en inbrottstjuv till gården mitt i natten. Alltså, Wilmer och Viola skulle ju väcka upp hela byn. Seismologen i Uppsala skulle ge utslag, jag skulle bli tvungen att be om ursäkt och bjuda på gofika. Men svårast att förklara skulle nog ändå mötet med Totte bli. En vandrande våldnatt som går fritt på gården med någon slags presenning över sig. De fysiska och psykiska skador man riskerar att åsamka sig själv här, går sannolikt inte att läka med någon leverpastejsmacka what so ever, med eller utan gurka.

Ville du ha en macka, sa du …?

Share and Enjoy:
  • Print
  • Digg
  • StumbleUpon
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Yahoo! Buzz
  • Twitter
  • Google Bookmarks
  • Add to favorites
  • email

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.