Faghags & Fruitflies

Det är alltid lika roligt att titta in på förlaget. Pelle lyser och strålar och visar hur mycket han har gått ner i vikt senaste tiden och det är folk och böcker och ouppackade kartonger överallt. Man blir på riktigt gott humör!

Igår skulle jag bara hämta ett par lådor med extra exemplar av ”Familjelyckan”. Alla vill läsa och många frågar:

– Berätta, vad handlar den där boken om!

Jag är väldigt försiktig med att berätta om innehållet i ”Familjelyckan”. Eller som jag svarade Mari under fliken ”Böcker”.

– Det är inte en deckare och inte en sångbok, inte en vägbeskrivning och inte en kokbok…

Det är nästan enklare att beskriva ”Det stora svenska vemodet” som är den fristående fortsättningen till ”Familjelyckan”. Om den brukar jag bara säja:

– Den är som en blandning mellan ”Saltkråkan” och ”Gökboet” fast mycket snuskigare. Och alltsammans börjar i Del 1.

Jag är ganska förvissad om att min trilogi kommer att hitta fram till sina läsare med tiden, att det är en grupp under uppbyggnad. Människor som har tillgång till sina känslor, dom som någon gång har gjort det oväntade och tagit den farliga genvägen över järnvägsspåret eller blivit skjutsade utför en backe i en stulen kundvagn. Jag tror att mina läsare är bovar och banditer, ballerinor och primadonnor, bögar och flator, tågkonduktörer och krigsförbrytare, sjöfarare och sjuksköterskor, faghags och fruitflies, präster och pillertrillare. Jag hoppas det!

När vi kom hem till Falkland igen hände någonting konstigt. Plötsligt small det bara till ombord och så stod det två lådor öl på däck. Vi såg en motorbåt som försvann i hög hastighet och sa till varandra:

– Vad fan var det där?

Jag tror att det var brorsan. Det kan ha nåt med bastun att göra, men jag vet inte riktigt vad. När jag frågade honom tidigare i veckan om om han ville komma hit och spika bastupanel, svarade han:

– Går inte, jag har tvättstugan!

Senare på kvällen kom Uffe. Han bor annars på Bogserbåten Hubbe. Jag har erbjudit honom att flytta hem till oss.

– Och så kan du väl spika lite bastupanel, va? frågade jag.

– Absolut, svarade Uffe. Inom en tioårsperiod ska det vara löst.

Jag undrar varför allting ska ta så lång tid. Har varenda jävla snickare ”tvättstugan” nu för tiden?