Uppförsbacke

Jag vet … Det här inlägget är från förra året, men jag lovar … Det gäller januari ut.

Uppförsbacke är bara förnamnet. November är en never ending story som tenderar att fortsätta en bra bit in i december. Jag har annars en väldigt positiv syn på årstider. Våren kommer på nyårsdagen. Basta! Försommaren kickar in redan i mitten av februari. Sommaren kan man uppleva från den första mars. Sommaren är lång. Den pågår fram till och med oktober. Sedan kommer ett par sura veckor som man med lite god vilja kan kalla för sensommar. Men därefter… november!

Jag pallar verkligen inte med november. Jag börjar leka med tändstickor och skriva dålig poesi. Hundarna blir våta och luktar död lovikavante. Det är svinhalt på däck och färskvattenslangen fryser.

Men det finns hopp i mörkret. Man kan titta på film! Och därför ska ni få mina allra bästa filmtips. Inte som en kulturgärning, utan som en rent livsuppehållande åtgärd. Se dessa filmer och känn hur frosten lämnar hjärtat. Se dessa filmer och upplev hur pulsen återvänder till blodomloppet. Se dessa filmer och låt din mentala maskinist fylla själens biosalong med ljus. Krångla inte nu. Gör som jag säger. Kan inte ni människor bara göra som jag säger?

”The Fall” trailer

Öppningsscenen

The Fall Theme

”Mary & Max” trailer

 

Själens biosalong

Uppförsbacke är bara förnamnet. November är en never ending story som tenderar att fortsätta en bra bit in i december. Jag har annars en väldigt positiv syn på årstider. Våren kommer på nyårsdagen. Basta! Försommaren kickar in redan i mitten av februari. Sommaren kan man uppleva från den första mars. Sommaren är lång. Den pågår fram till och med oktober. Sedan kommer ett par sura veckor som man med lite god vilja kan kalla för sensommar. Men därefter… november!

Jag pallar verkligen inte med november. Jag börjar leka med tändstickor och skriva dålig poesi. Hundarna blir våta och luktar död lovikavante. Det är svinhalt på däck och färskvattenslangen fryser.

Men det finns hopp i mörkret. Man kan titta på film! Och därför ska ni få mina allra bästa filmtips. Inte som en kulturgärning, utan som en rent livsuppehållande åtgärd. Se dessa filmer och känn hur frosten lämnar hjärtat. Se dessa filmer och upplev hur pulsen återvänder till blodomloppet. Se dessa filmer och låt din mentala maskinist fylla själens biosalong med ljus. Krångla inte nu. Gör som jag säger. Kan inte ni människor bara göra som jag säger?

.

”The Fall” trailer

.

.

”Mary & Max” trailer

 

 

Nu kan isen lägga sej

Brorsan ringde.

– Om man inte orkar  åka och handla, kan man glida förbi er och få mat då? undrade han.

Jag svarade:

-I sällsynt ömmande fall så…

Mest tänkte jag förstås på barnen, tonårskillarna med sina behov av fjäder och brosk. Hastigt plockade jag två feta hönor och skar upp i rejäla bitar. Jo jo, sån är jag.

 

Plenty med kyckling

 

Det kan bli en lång vinter för ö-borna, det vet man. Speciellt som Uffe på Snickeriet var förbi tidigare på dagen och berättade att han hade ”råkat” skriva under någon slags protestlista på lanthandeln mot att bryta isränna i Ramsösund. Fan, jag ska också upp och skriva under.

 

Loffe, Helle, Wilmer, Viola och Nicola

 

När det väl drog ihop sej till matdags hade ”tonårskillarna” redan för länge sedan tillgodosett alla sina näringsmässiga behov (varav få täcktes av fjädrar och brosk) och valde att stanna hemma framför sina knastrande transistorradioapparater i stället. Jag tror att en av dom hade lyckats få in en svag länk till någon obskyr piratradiostation på Möja.

Vi andra fick smaka på Helles alldeles sagolika Cremé Brulé och höra om när brorsan och hans barndomskamrat, Martin, byggde om grannens gamla Vorsteh till en motorcykel och åkte på den. Hur dom gjorde? Trädde en klädgalge över huvudet som styre!

Sedan tittade vi alla (minus radiopiraterna) på min favoritfilm alla kategorier, Mary & Max. Nu kan isen lägga sej!

 

Trailer

 

Mary & Max – en måste se film!

Ibland får man vara med om någonting s-t-o-r-t. Och det är sannerligen inte ofta i mitt fall. Sist det hände var en tidig morgon för närmare tio år sedan när jag fick för mej att titta på en film alldeles ensam, Big Fish. Redan efter kort stund upplevde jag den där sällsynta känslan av att bevittna någonting stort. Sedan kom Tideland, och Terry Gilliam är alltid stor, men sedan hände ingenting. Jo, Kronjuvelerna hade premiär såklart, och det är en film som vi alla inblandade är oändligt stolta över, men svår att förhålla sej till på ett neutralt sätt. Men så hände det igen!

Nisse och jag beslutade oss för att krypa upp i kojen med en film som Freja hade rekommenderat, Mary & Max. Jag hade hört talas om filmen tidigare, men värjt mej mot att se den eftersom jag a-v-s-k-y-r leranimationer. Men jösses, vilket misstag!

Efter bara några sekunder stod det fullständigt klart att filmen var ett mästerverk, och några minuter senare att berättelsen var genial.

 

Se trailer här

 

Mary & Max är baserad på en sann historia om den lilla flickan Mary som bor i Australien och börjar korrespondera med en främling i New York, Max. Mary skapar en oerhörd ångest hos Max med sina rättframma brev och frågor om livet. Det visar sej att Max har Aspergers syndrom och omöjligtvis kan tolka vanliga, sociala koder och budskap.

Under tjugotvå års tid utvecklas och fördjupas deras vänskap fram till det gripande slutet.

Samtidigt som det här är en allvarlig film, skrattar man hejdlöst åt alla detaljer och ljuvliga karaktärer. Filmen har vunnit massor av priser och kan faktiskt vara en av dom bästa jag någonsin har sett. Kanske den bästa! Nisse och jag var alldeles omtumlade efter sluttexterna och helt eniga i vårt omdöme.

En MÅSTE se film!