Low concentration, high frustration

LCHF…

Ja, det är så man förkortar denna irrlära. Egentligen står bokstäverna för ”Low carb, high fat” och ska vara en sann mirakelmetod för viktminskning.

Jag är alltid skeptisk till ALLA metoder, oavsett vilken sekt de har sina rötter i. Människor som mixtrar med mineraler och örter är troll!

Men om vi återgår till LCHF, så handlar om att plocka bort alla kolhydrater ur kosten. Alla! Socker är strikt förbjudet. Smör och grädde kan man äta hur mycket som helst av. Animaliskt fett är kalas!

Alltsammans handlar om att komma till (eller i) Ketos. Men vem fan vill till Ketos, liksom? Ett metabolt tillstånd där kroppen bildar acetonliknande substanser och bränner fett med gaslåga.

Det är så jävla i-land!

Vi kan inte ens banta på ett, för tredje världen, imponerande sätt.

Jag har testat LCHF i fyra dagar, och det är läskigt. Hjärnan får inget bränsle alls. Efter bara ett par dygn känns det som att man har en innehållslös tomteluva mellan axlarna. Jag vet att kroppen ställer om sig efter några veckor, men den rustar sig för långvarig svält. Barnen i Biafra (jag tror inte att de existerar längre) måste ju garva hela vägen fram till soppköket.

En vegan äter med oändligt mycket större omväxling och hänsyn till sin kropp än vad den som följer LCHF gör. Men måste det vara så jävla komplicerat…?

Jag pallar inte att att hasa omkring alldeles tom i bollen och längta till Ketos. Jag är livrädd för Ketos! Landet där man äter smågrus och getsvål till frukost. Jag vill ha socker i kaffet och mjöl i brödet. Sedan kan jag ta lite mindre av allt det andra. Men någon extremrörelse, oavsett vilken, kommer jag aldrig att tillhöra. Nu ser jag förresten en lustig farkost utanför fönstret. Dags att plocka fram sockerkakan!

Oväntat besök underifrån

6 reaktion på “Low concentration, high frustration

  1. Kul att du provade!

    Om man inte mår riktigt som man ska brukar LCHF kunna leda till allehanda häftiga hälsovinster. Själv var jag hyfsat frisk redan innan, men blev gravid i stället.

    Min rekommendation är alltså att vara försiktig med att skjuta skarpt när man provar LCHF, även om det inte har bitit på tidigare. Om man nu inte vill ha barn alltså.

  2. För mej blev det mer av en upptäckt HUR viktiga kolhydrater är för kroppen. Att utesluta socker kan ju alla människor göra, men att plocka bort ALLA kolhydrater är ett djärvt experiment. Men jag har också hört många människor som mår JÄTTEBRA av LCHF, och precis som du säger blivit av med många krämpor. Och jag tänker nog fortsätta att utesluta ris och pasta till största delen, även potatis. men jag tänker vid GUD aldrig mer vara utan min ynka, pynka sockerbit i morgonkaffet. Det tycks vara den som håller hela min intellektuella verksamhet igång ;-)

  3. Jag skulle aldrig få för mig att utesluta något – förutom kött, fisk och ägg. (som jag personligen inte ser som mat)

    Från kolhydrater – socker och potatis inte minst – bygger man ju muskler!
    Och från fett får man energi!

    Och både muskler och energi är bra att ha! ;o))
    Helst samtidigt. :o)

    Jag äter nästan ogreppbara mängder kolhydrater – stora lass pasta, varje dag, och ris och potatis (och här snackar vi 10-12 potatisar!) och minst ett par liter rejält sockrad dryck…

    Det kompenserar jag med att också äta mycket råkost – drypandes i oliv- eller rapsolja. Minst en deciliter, dagligen.

    Och vikten håller jag – med nöd och näppe.
    Men så är jag också i rörelse, nästan konstant. Fysiskt och mentalt.

  4. Himmel, nej! Plocka bort ALLA kolhydrater hade inte jag heller klarat av. Jag äter ungefär som du, minus all sorts mjöl, inte bara pasta.

    Jag tycker inte att jag förnekar mig precis. Ibland kan jag bli lite trött på att komponera måltider eftersom jag inte äter ”vanligt” kött, bara fisk och ekologiska ägg. Visserligen köper och stycker jag mycket kött till hundarna, men även om jag är väldigt noggrann med hur dessa djur har haft det klarar jag helt enkelt inte av att sätta tänderna i dem själv.

    I den bästa av världar hade jag haft styrkan att hålla mig med egen föda. Vi har plats till det. Dessutom hade både grisarna och kossorna fått gå ute då, och de hade säkert klarat sig utan sojamjölet så att orangutangerna får ha sin regnskog ifred. Hö och gräs, lite havre när det är som kallast. (Som det är nu köper jag bara ”gräsbeteskossor” till vovvarna, grisarna får behålla livhanken).

    På den positiva sidan blir det inte mycket palmolja med LCHF. Har du tänkt på det?

  5. André, du MÅSTE ju käka som du gör med din livsföring. Men som sagt var, många äter sig friska med hjälp av LCHF. Jag höll fan på att dö i alla fall ;-)

    Karin, vad äter du för bröd? Bakar du själv? Har du något recept utan mjöl?

  6. Jag brukar göra det här: http://ordinationer.wordpress.com/2009/09/06/lchf-brod-med-linfro/

    Ögnade genom receptet och reagerade för tiden i ugnen. Jag tycker att det räcker med en timme. Har själv funderat på att byta ut kruskakli mot något annat, så det är säkert bra. (Sedan jag läste Göran Burenhults Det ofullkomliga djuret och Den fulländade människan aktar jag mig noga för skal ;-)

    Hur som helst – det finns en uppsjö av bröd, men jag är lite lat av mig så det här är det enda jag har orkat göra. Vispa äggvitor och sådant går bort. När jag är mammaledig ska jag anstränga mig lite mer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.